Igårkväll var det hoppträning för Kicki med lite olika övningar på schemat, vi började redan under uppvärmingen att galoppera över sju stycken galoppbommar på ena långsidan. Lättare sagt än gjort. Lennart var en aningen övertaggad på bommarna vilket gjorde att det blev väldigt studsigt och inte alls lugn och rytmiskt, som bara vanlig galopp egentligen. Sedan kom han fel in när jag höll för mycket i han, det var tvungen att vara lagomt för att det skulle gå, dock fick jag ta ordentliga förhållningar däremellan för att behålla en hyfsat lugn galopp.

 

Vi lade sedan upp fyra bommar så att det blev fyra räcken, med ett galoppsprång emellan och en bom till hjälp och även där gick det väldigt fort. När jag fokuserat tillräckligt på farten blev fokuset istället på att rida rakt fram och få han att hålla samma galopp genom hela serien och det gick ändå ganska bra, när vi nästan vara klara med övningen och han kändes hyfsat lugn, rev han sista räcket och blev väldigt frustrerad över det så han sparka bakut och det klarade jag av, men var lite i obalans själv tror jag så då gjorde han världens luftsprång och helt plötsligt låg jag på marken. Aj. Kan säga att min svanskota inte är så trevlig idag, plus att jag spände nacken för att inte slå huvudet i marken vilket gör att jag är väldigt stel nu. Men, men, det var bara att sitta upp igen och försöka lugna honom. Kom en gång till i ett lugnt tempo och då gick det bra.

 

Hoppade sedan en annan övning där man skulle vända upp från mitten av kortsidan och skära av hörnet och i det galoppera över en sockerbit, ett galoppsprång räcke och på andra kortsidan var det sockerbit och öxer. Problemet i den här övningen var att få honom framåt i galoppen och inte uppåt, gjorde misstaget några gånger att jag höll i han för mycket och då galopperade han bara uppåt. Det är väldigt svårt att hitta det perfekta läget när man rider, men vi jobbar på det och det är betydligt lättare när han inte är lika pigg och laddad som han var igår. 

 

Det både jag och Kicki konstaterade var att han faktiskt hoppade väldigt fint på både räcket och oxern, även fast han var laddad. Han brukar vilja släppa ryggen och bara kasta sig över men nu hoppade han verkligen igenom med hela kroppen, så det var ju positivt i alla fall. Så sammanfattningsvis flög Lennart över hindrena lika lätt som en vante medan jag landade på marken, hårt som en sten i början av passet.