Det här med tentaperiod alltså, gud vad jag inte tycker om det. Man sitter verkligen bara på samma ställe nästintill hela tiden, oftast i mjukiskläder eftersom man ändå inte ska lämna huset. Jag tror aldrig att jag känner mig så ful som jag känner mig när jag är inne i en tentaperiod. Nu är jag verkligen inne på slutspurten och man känner paniken komma krypandes, kan jag allt, tänk om jag glömmer det här och så vidare...
 
Har dessutom varit en sväng till sjukhuset och kopplat på ett EKG som ska sitta fast i 24 timmar och nu efter tio timmar håller det på att klia sönder på bröstet där en av elektroderna sitter fast. Så livet är inte mer händelserikt än så för stunden, inte för att det brukar vara händelserikt egentligen men känns som att jag sitter och stirrar in i plugget och bara sitter där. Ska göra ett sista ryck för denna dag innan jag kryper ned i sängen, är sååå trött!
Helgen är över och tentaveckan börjar, tre pluggdagar till innan jag sätter mig och tömmer hjärnan på allt jag har lärt mig de senaste månaderna. Att det alltid ska vara så jobbigt att skriva tenta, Jossan skriver idag sin första tenta på universitetet och jag vill säga att det blir bättre, för det blir det. Men samtidigt får jag alltid typ panik minutrarna innan vi får vända upp tentan och skriva, men det kanske bara är jag?
 
Det bästa är ju om man bara kan ta det lugnt och sen göra så gott man kan, och om det inte går hela vägen så gör det ingenting, tro mig. Jag vet att världen inte går under för det kommer en ny chans. Innan jag tar ut något i förskott ska jag i alla fall plugga så mycket som möjligt fram tills dess, så först en kopp kaffe och kolla igenom lite bloggar innan jag ger mig in i den så kallade "redovisningensvärld".
Andreas får stå för bilden, tjuvfotade han lite igår när han satt och pluggade ;-)
Kan man känna i kroppen att det är söndag? För ibland känns det verkligen som att man blir lite lat och bara tar det lugnt för att det är söndag. Inte för att jag har gjort det idag, vaknade inatt av att Andreas pratade i sömnen med en nalle och sen dess känns det inte riktigt som att jag har sovit speciellt djupt. Men jag känner mig inte direkt trött heller, har varit vaken sen sju imorse (vilket är åtta egentligen då vi ställde tillbaka klockan inatt) och har pluggat stora delar av denna tid. 
 
Man får försöka ta vara på de stunder då hjärnan orkar med för vissa dagar känns det verkligen som att den inte vill, utan då kan man sitta med samma uppgift över en timme utan att lära sig något. Jag ska plugga ett tag till innan jag beger mig hem från Andreas, förhoppningsvis har jag tid för att kolla lite på världscupen i hoppning också. Problemet är väl bara att jag kommer bli ännu mer sugen på att rida, kan ni förstå att det snart är fem månader sedan jag red senast...? Snart är vi väl uppe i ett helt år innan jag har hunnit blinka.