Glädjetårar
Med en kaffe i ena handen och livet i andra skulle jag faktiskt kunna gråta just nu, inte av sorg, utan av lycka. 
 
Jag är just hemkommen från en helt fantastisk helg i England, inte nog med Andreas inledde helgen med att sätta sig i en helt ny bil för honom, så tog han dessutom pole position under ett av de svårare förhållandena man kan ha under ett kval. Det roliga var dessutom att när hans ingenjör sa "last lap" så tog han i så mycket att han snurrade i första kurvan och sedan tappade radiokontakten med teamet, vilket i sin tur ledde till att han inte visste att han tog pole förrän en fotograf kom fram och ville fotografera honom när han klev ut ur bilen och Andreas frågade på vilken plats han kom, haha.
 
Men som sagt inte nog med det, jag har skrattat så otroligt mycket, Jessica sprider en sådan glädje i det där teamet så det finns inte. Går inte en dag utan att tårarna sprutar av skratt.
 
Men pricken över i:et är helt ärligt söndagens första race, Andreas kom ut som etta och fick fajtas hela första varvet för att behålla den, och sedan när avståndet ned till tvåan går från en sekund, till två sekunder och slutar på nära åtta sekunder när målflaggan är dragen, ja då vet man att han har gett allt. Så himla glad och stolt över honom den här helgen, först pole position och att toppa det med karriärens första vinst - ne jag tror inte det kan bli så mycket bättre!
 
Jessica

Får gåshud på kroppen när jag läser detta. Super bra kämpat Ante!!

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress