Livet känns så mycket enklare när solen skiner, och man har fått i sig en kopp kaffe, tycker inte ni också det? Jag kände igår att allt kändes omöjligt, trots att det klarnade upp framåt eftermiddagen. Men nu är det inte ens lunch och jag känner att hjärnan har börjat arbeta på riktigt och jag har energi i kroppen till att både tänka på pluggandet, samt att röra på mig. Även om det sistnämnda får vänta någon timme, haha. 

 

Sedan när man har något att se framemot till helgen kanske vägen dit blir lättare också, eller? Känner att jag vill spendera så mycket tid jag bara kan i stallet, hade kunna vara där flera gånger per dag om tiden fanns. Bara småpyssla och göra saker man annars inte tänker på, kan det bero på vädret måntro? Dock måste jag sitta och plugga hela dagarna, men då slår tanken mig att om jag är hos Andreas och pluggar, då har jag bara tre minuter till stallet så då skulle jag kunna ta en paus och åka dit. Haha, ne skoja bara, pluggar faktiskt bäst här hemma i Sunderbyn vid köksbordet, men tanken har slagit mig många gånger denna morgon. 

 

Men tror inte ni också att omgivningen påverkar en, för är det stökigt kan jag inte koncentrera mig, då måste jag städa innan jag kan fokusera. Om vädret är dåligt, då blir jag deprimerad och tänker på det, men nu när solen skiner känns livet så mycket bättre, även om det inte är sommar. Det lättar upp stämningen, även här inne i köket och jag kan fokusera på det jag har framför ögonen och behöver inte lyssna på regn och vara rädd för att huset ska blåsa bort.