"Ibland gråter man utan att man vet varför. Men grejen är att det alltid ligger någonting bakom det, omedvetet. Och jag tror att det är för att du är orolig för din mamma. Du ser att hon vill vara stark men ändå blir det bara mer operationer och vice versa. Du bryr dig förmodligen mer än du tror, eftersom du är en så oerhört snäll människa. Men grejen är den att livet är förbannat jävla orättvist, ganska ofta. Och livet är fan dum i huvudet. Helt stört är livet. Livet är typ en mobbare som gör sitt yttersta gång på gång för att slå ner en på marken så man får smaka på grundstenarna. Men det man behöver göra varje gång är att resa sig upp, vara stark och visa vem det är som bestämmer över ditt liv, och det är du. Du och ingen annan har kontroll över ditt liv. Och då tycker jag bara att man får ta en dag i taget och göra det bästa av det sämsta."

Det känns så konstigt att vissa människor känner en bättre än vad man själv gör. Jag hade en deppkväll igår där tårarna aldrig slutade rinna. Så fort någon kollade på mig började jag att gråta igen men idag känns livet lättare, åtminstone lite. Därför tycker jag att alla bör följa Kelus råd "Då tycker jag bara att man får ta en dag i taget och göra det bästa av det sämsta.".

Så lev livet för guds skull. Vänta inte för länge med att visa att du tycker om någon. Att du är duktig på något. Våga säga det där du har hållt inom dig så länge nu. Bara ut med det. Ta vara på livet kära ni och gör det bästa av det! För en dag kommer man annars att vakna upp och inse att det är försent och det vill man inte vara med om. "